Det är en varm fredagseftermiddag i Lund. Termometern visar 27 grader. I sitt lilla korridorsrum packar studenten ihop det sista hon behöver. Om en dryg timma går hennes tåg från Centralen. För första gången på ett år kommer hon att få träffa sin familj. De har alltid betytt så mycket för henne; ända sedan hon gick på dagis har de funnits där och hjälpt henne genom alla svårigheter på vägen.
Hon går igenom sin packlista flera gånger, men den där oron av att glömma något ligger kvar djupt nere. Det är ju så mycket att komma ihåg! , tänker hon för sig själv. Normalt sett har det funnits någon brevid henne som hon kunnat prata med, som hon kunnat få trygghet från. Inte den här gången. Hon stannar upp mitt i rummet; tankar från det gångna året strömmar genom hennes huvud.
Hon gick från att bo i Sveriges största stad med familjen alltid brevid henne, till att flytta över 600 kilometer bort, till en okänd stad som hon aldrig satt foten i förrut. När hon tänker efter kommer hon inte ens ihåg varför hon valde att flytta hemifrån. Kanske var det för att äntligen kunna känna sig självständig? Eller var det för att komma bort från stadsmiljön som hon genom åren börjat hata mer och mer? Eller var det hennes kompisgäng, som hon kännt ända sen grundskolan, som retat upp henne mer och mer under hela hennes gymnasietid? Vad det än var blev allt bättre då hon flyttade till Lund.
Det hade blivit dags att gå. Studenten släpar den allt för stora väskan ut genom dörren, och låser bakom sig. Hon går ner till busshållplatsen, och sätter sig och väntar.
Minnerna flyger tillbaka mot henne. Hon kommer ihåg det som om det var igår; hon kliver ut ur Mattehuset, och där står hennes faddergrupp och väntar med öppna armar. Hon har alltid varit försiktig och ganska blyg, men denna gång är det inte som det brukar; av någon anledning så känner hon att dessa personer är annorlunda, att hon kan lita på de på ett sätt som hon inte kunnat göra med någon annan under hela sitt liv. Hon kastar sig in bland de, armarna vidöppna.
Bussen bromsar in, och hon kliver på. Trots alla människor som pratar runt omkring henne har hon svårt att fokusera på nuet. Hon minns allt roligt som hände med faddergruppen; alla fester, alla mysiga stunder. Hon minns den första tentan, och pirren i magen att misslyckas med den. Hon minns alla trötta morgonföreläsningar och alla sena pluggkvällar. Det är lite läskigt hur fort det första året har gått, tänker hon för sig själv. Hon känner hur hon verkligen behövt ändra sig själv som person; från att gå från en familj där hennes föräldra alltid hjälpte till med allt och alltid fanns där för att hjälpa till genom svåra stunder, känner hon hur hon har ändrats totalt. Hon har varit tvungen att ta så många egna initiativ om saker som hon inte ens visste var problem innan hon flyttade hemifrån.
Bussen stannar vid Centralen. Värmen slår studenten i ansiktet; det känns som om det bara blir varmare för varje minut som går. Trots året som gått och hur mycket hon trivts tycker hon att det ska bli skönt att få komma hem. Och då slår det henne; det har alltid funnits en del längst inne som saknats, ända sedan hon flyttade. Hon hade inte märkt det förrens nu, men när hemlängtan slår henne så känner hon hur brutalt hård den är. Hon släpar den allt för stora väskan över vägen och rusar mot tavlan för att kolla vilket spår tåget går ifrån. Hon läser ett ord:

Inställt.

För en knapp vecka sedan, hittade en f.d. nyckelpiga en skattkammare fylld med regnbågsskiftande Partygojor, A.K.A the Cult Of The Party Parrots. Nu har nästan alla av dessa bjudits in i Hilbert Cafés interna Slack kommunikationskanal och de verkar göra myteri! För närvarande är de hela 55(!) olika sorters papegojor. Allt ifrån Coffe-Parrots till Revolution-Parrot.

Hilbert-slacken #random är övertagen av papegojor! De dyker upp på de mest opassande tillfällena, som mitt under ett möte, eller precis när en ska börja bokföra, och så sent som idag tog sig några in i den ytterst seriösa #inköpslistan!

Men men, Hilbert Café älskar alla, så vi kommer välkomna alla partygojor till vårt fina café! <3

Onsdag morgon
Trött som bara den
Ser någon som vinkar mot mig
Gör vänta en liten stund gest
Går rituellt mot Hilbert Café
Någon knackar mig på ryggen
Kan du fixa en plansch till detta event?
suckar inombords
Fortsätter gå mot Hilbert Café
En kaffe med lock och en frukostmacka tack
trycker i mig mackan
dricker kokhett kaffe
Första föreläsningen, mekanik, försöker att inte somna
”Kan du flytta på dig så vi kommer ut”
Mfw jag sov genom hela föreläsningen
dricker kallt kaffe
Går rituellt till Hilbert Café igen
Kollar på mitt kaffekort
Tfw
”Ett kaffekort tack, jag använder ju upp ett sånt här på en vecka”
dricker varmt kaffe
Sätter mig i Hilbert
Öppnar datorn för att ta igen allt jag ligger efter med
”Sätt i en laddare”
Laddaren är hemma
suckar högt inombords
dricker varmt kaffe
Öppnar mekaniken i stället
Frilägger 30 bananer och min kaffekopp
dricker ljummet kaffe
Frilägger mattehuset i brist på saker att göra
Känner hur ögonen börjar bli tunga igen
Nej men jag kan ju inte sova nu
Ser hur allt blir svart
oj då vad det där var en bra tupplur
Kollar på klockan
12:30
Kommer på att nämndmötet började för en kvart sen
skriker till inombords
dricker iskallt kaffe
Mötet tar slut
Går rituellt mot Hilbert Café
Kollar på TimeEdit
”Labb Fys:H452”
snyftar inombords
dricker kokhett kaffe och bränner mig på tungan
Rusar till labben
Känner hur jag får mer träning på 5 minuter än jag fått under hela läsåret
dricker varmt kaffe
Labb om diffraktion
Ser hur en laserprick blir flera
wow
Blir äntligen klar med labben
Klockan är 5
Köper kaffe i Fysikum
dricker hett kaffe
Bestämmer mig för att sätta mig och sammanfatta dagen för mig själv
varför trodde jag att det var en bra idé
Går ut för att cykla hem
Punka på cykeln
dricker varmt kaffe
gråter inombords

1. LaTeX fungerar i Facebook Messenger! Bara på datorn dock.
2. Efter varje sekvens i nolledanser vänder man i negativ riktning. Ett bra tips så du slipper skämma ut dig på dansgolvet. De danser som inte följer denna regel borde inte dansas, helt enkelt.
3. Ordet kanske kommer från kan ske som i att det kan ske. Wow.
4. Om du går upp för den norra trappan i E-huset till andra våningen finns min favoritplats i byggnaden. Utanför datainstutionens dörr brukar de lämna gratisgrejer som vem som helst får ta.
5. Den norra delen av Hilbert Café har bättre kontakt med Eduroam än den södra. Fortfarande förjävlig dock. (100% vetenskapligt testat)
6. Använd aldrig Comic Sans

Notera dessa fakta i din lilla anteckningsbok och märk hur ditt liv genast blir bättre. En fördel är att komma ihåg vad som stod också.

Leif GW Persson uttalar sig tveksamt när frågan om LTHs nollning ställs, hur kommer dagens nollor att klara sig?