Cookies hjälper oss att leverera våra tjänster. Genom att använda våra tjänster accepterar du vår användning av Cookies. Lär dig mer

Blogg

Välkommen till F-sektionens blogg!

Här hittar du inlägg om allt möjligt som rör sektionen; det kan röra sig om allt från styrelserapportering, till gågna aktiviteter, till löst prat om vad som helst som är orange of F-igt.

Vill du dela med dig av dina känslor och intryck från den senaste sittningen? Har du en massa tips om hur man klarar den där tentan som du vill förmedla till resten av sektionen? Kanske behöver du bara prata av dig lite?

Skicka ett meddelande till så ser vi till att ditt inlägg dyker upp här.

Genom djupa berg och höga dalar går denna våg. Få har någonsin skådat detta världens stora mysterie.

Detta fenomen har få har av mycket få lärts ut och av ännu färre bemästrats. På en våg

Galapagaus behöver inget förord för alla vet att vi är bäst

Hej,
Aldrig tidigare i historien har en phaddergrupp på så kort tid kommit så nära varandra som Galapagaus. Detta visas inte minst i det fenomenala gycklet som till och med teckentolkas av den moderna dansgruppen Las Palmas och den redan kända hejaramsan som bygger på inspiration från vår idol Lady Gaga och maskoten Hilbert. Galapagaus är redan ökända in da house då vi alltid skapar kaos.
Vi är DE BAOWS!!!!

Här finner ni förklaringen till varför alg é bäst.

Alger frodas av näring, liksom vi nollor frodas av kärlek från våra underbara faddrar. Alg é bra är den goaste faddergruppen i historien. Vi har inte bara de bästa faddrarna utan även de bästa nollorna. Enligt rykten, också den snyggaste och charmigaste faddergruppen. Vi har en dans, en Eslövsbo och en magisk stämning mellan varandra.

Alg é bra, alg é bra?

NEJ ALG É BÄST!!!!

2 jun 2018 Otto Holmström

Det är en varm fredagseftermiddag i Lund. Termometern visar 27 grader. I sitt lilla korridorsrum packar studenten ihop det sista hon behöver. Om en dryg timma går hennes tåg från Centralen. För första gången på ett år kommer hon att få träffa sin familj. De har alltid betytt så mycket för henne; ända sedan hon gick på dagis har de funnits där och hjälpt henne genom alla svårigheter på vägen.
Hon går igenom sin packlista flera gånger, men den där oron av att glömma något ligger kvar djupt nere. Det är ju så mycket att komma ihåg! , tänker hon för sig själv. Normalt sett har det funnits någon brevid henne som hon kunnat prata med, som hon kunnat få trygghet från. Inte den här gången. Hon stannar upp mitt i rummet; tankar från det gångna året strömmar genom hennes huvud.
Hon gick från att bo i Sveriges största stad med familjen alltid brevid henne, till att flytta över 600 kilometer bort, till en okänd stad som hon aldrig satt foten i förrut. När hon tänker efter kommer hon inte ens ihåg varför hon valde att flytta hemifrån. Kanske var det för att äntligen kunna känna sig självständig? Eller var det för att komma bort från stadsmiljön som hon genom åren börjat hata mer och mer? Eller var det hennes kompisgäng, som hon kännt ända sen grundskolan, som retat upp henne mer och mer under hela hennes gymnasietid? Vad det än var blev allt bättre då hon flyttade till Lund.
Det hade blivit dags att gå. Studenten släpar den allt för stora väskan ut genom dörren, och låser bakom sig. Hon går ner till busshållplatsen, och sätter sig och väntar.
Minnerna flyger tillbaka mot henne. Hon kommer ihåg det som om det var igår; hon kliver ut ur Mattehuset, och där står hennes faddergrupp och väntar med öppna armar. Hon har alltid varit försiktig och ganska blyg, men denna gång är det inte som det brukar; av någon anledning så känner hon att dessa personer är annorlunda, att hon kan lita på de på ett sätt som hon inte kunnat göra med någon annan under hela sitt liv. Hon kastar sig in bland de, armarna vidöppna.
Bussen bromsar in, och hon kliver på. Trots alla människor som pratar runt omkring henne har hon svårt att fokusera på nuet. Hon minns allt roligt som hände med faddergruppen; alla fester, alla mysiga stunder. Hon minns den första tentan, och pirren i magen att misslyckas med den. Hon minns alla trötta morgonföreläsningar och alla sena pluggkvällar. Det är lite läskigt hur fort det första året har gått, tänker hon för sig själv. Hon känner hur hon verkligen behövt ändra sig själv som person; från att gå från en familj där hennes föräldra alltid hjälpte till med allt och alltid fanns där för att hjälpa till genom svåra stunder, känner hon hur hon har ändrats totalt. Hon har varit tvungen att ta så många egna initiativ om saker som hon inte ens visste var problem innan hon flyttade hemifrån.
Bussen stannar vid Centralen. Värmen slår studenten i ansiktet; det känns som om det bara blir varmare för varje minut som går. Trots året som gått och hur mycket hon trivts tycker hon att det ska bli skönt att få komma hem. Och då slår det henne; det har alltid funnits en del längst inne som saknats, ända sedan hon flyttade. Hon hade inte märkt det förrens nu, men när hemlängtan slår henne så känner hon hur brutalt hård den är. Hon släpar den allt för stora väskan över vägen och rusar mot tavlan för att kolla vilket spår tåget går ifrån. Hon läser ett ord:

Inställt.

Det började natten precis innan Hilbert Café öppnade sin verksamhet för första gången för detta år. Det började med en festande papegoja. Men nu är de fler...
4 feb 2018 Leo Einarsson

För en knapp vecka sedan, hittade en f.d. nyckelpiga en skattkammare fylld med regnbågsskiftande Partygojor, A.K.A the Cult Of The Party Parrots. Nu har nästan alla av dessa bjudits in i Hilbert Cafés interna Slack kommunikationskanal och de verkar göra myteri! För närvarande är de hela 55(!) olika sorters papegojor. Allt ifrån Coffe-Parrots till Revolution-Parrot.

Hilbert-slacken #random är övertagen av papegojor! De dyker upp på de mest opassande tillfällena, som mitt under ett möte, eller precis när en ska börja bokföra, och så sent som idag tog sig några in i den ytterst seriösa #inköpslistan!

Men men, Hilbert Café älskar alla, så vi kommer välkomna alla partygojor till vårt fina café! <3